Tanken var att vara lite duktig såhär i början på det nya året, att bli lite huslig och baka, laga mat och vem vet, kanske ta en svängom med dammsugaren då och då. Vi börjar med de två första punkterna. Baka och laga mat. Helst samtidigt för man ska ju inte klema bort sej. En köttgryta. Efterrätten.... Cupcakes med mjuk maräng och mörk chokladtopping. Visst låter det gott. Börjar du ana åt var det barkar? Tålamod, vi kommer dit!

Köttgrytan, lätt! En sådan sköter ju sig själv.... eller? Nope, det gör dom inte alls det. Inte om man av någon underlig anledning har för lite vätska (trots en snudd religös efterföljelse på receptet). Jag fick fylla på med buljong tre gånger. Resultat av detta: en mycket, mycket salt gryta. Mmmmm... Smaskens. Jag kan ju glädja er oroliga själar med att efter att ha spätt med lite grädde och såsredning, mosat ihop härligheten med lite potatis och kokta morötter så var det fullt ätbart:D Bättre lycka nästa gång, alla är vi barn i början! Ha nu detta i minnet när jag övergår till katastrof nummer två.  

Det började med att jag efter att ha låtit muffinsen stå i ugnen i EXAKT 15 minuter kom fram till att de var på tok för kletiga i mitten, jojomensan, detta skulle vi ju råda bot på tänkte jag och smällde igen ungsluckan sådär bestämt som en annan gör när man tagit ett beslut. Men... Någon råkade låta den förbli stängd i ytterliggare en kvart, för i samma sekund som luckan gått igen, glömde denne någon bort att dom arma chokladsakerna ens existerade, för min.. Ääum.. Dens uppmärksamhet drogs genast till marängen. Det började ju bra, stenhårda, tandhatande cupcakes som bas i denna underbara skapelse. Över till moment två (efter att ha öst i lite buljong i köttgrytan förstås), marängen. I brist på rostfri bunke för vattenbadet tyckte jag att det kunde gå minst lika bra, om inte bättre, med en plastbunke (misstag nummer 1). Så jag vispade.... Och vispade... Och vispade. Min stackars lilla elvisp köpt på biltema för den blygsamma summan av 99kr kämpade tappert! För att kolla hurvida smeten kommit upp i de begärda 65 graderna stack jag med jämna mellanrum ner min trogna stektermometer i härligheten (misstag nummer 2, skulle det visa sig). Ni kan ju gissa att jag med en plastbunke aldrig fort nog kom upp i rätt temperatur. Men en annan som nöjer sig med att nästan ha lyckats tyckte att 55 grader var ju inte fy skam. Sedan påbjöd receptet att man skulle fortsätta vispa tills smeten svalnat. Min arma elvisp skulle snart ersättas med min arma arm (ha ha) men inte först efter att jag öst på ytterliggare lite buljong i köttgrytan. Den blev lite väl varm, den stackars vispen, så jag la barmhärtigt undan den och vispade för hand istället (misstag nummer 3). Efter en halv evighet, alltså i runda slängor ungefär tre minuter, ville jag veta hurpass fort avkylningen gick, och kollade tempen, det gick ack så långsamt. Så jag tog elvispen, som i alla fall den svalkat sig en aning och vevade igång. Efter ytterliggare en evighet så skulle jag kolla tempen igen, men för att vara lite smart och spara tid kunde jag ju lika väl fortsätta att vispa med maskinen i höger hand, och sticka ner termometern med vänster. Sagt och gjort. Men med en tanke på min ytterst bristande koodinationsförmåga så slank på något mystiskt vis termometern sig in mellan de roterand visparna och sköt iväg med en imponerande hastighet över halva köket, med en svans av maräng efter sig. I själva stundens hetta så råkade jag liksom lyfta högerhanden aningen så lite, men med ett resultat av att vispen på ytan roterade lika vilt som under och därför sprätte ut en del av denna underbart härliga, klippiga vita sörja över högt och lågt, på väggar, handdukar, knivset, golv och ja, förstås bagaren själv då med hår som minst av allt behöver en sockerinpackning. Enda glädjen med att jag stod i vägen var att det blev en Victoriaformad bar fläck på bänken bakom, helt räddad undan den vita faran. Men skam den som ger sig, jag bytte taktik. Eftersom det var smällkallt ute tog jag handvispen (hade ju ingen förlängningsladd för elvispen och så är jag rätt så säker på att grannarna hade undrat vad det var som surrade så underligt), och ställde mig på trappan och liksom öste marängen för att få maximal avkylning (med först, just det, lite mera buljong i grytan). Detta gick bra ända fram tills jag började frysa, så jag gick in igen. Och till slut, var den enligt mitt tycke (och med mitt mått tålomod) tillräckligt svalt. Och resten av receptet gick hyfsat, det såg att bra stiligt ut. Så den första tuggan! Stenhård cupcake, jättesyrlig citronmaräng med tydligt knastrande av osmälta sockerkristaller. Jag kan ju delge för den som ändå tycker att detta låter rätt smaskigt att det var det sannerligen inte! Inköpslista: En rostfri bunke och en självgående elvisp (en sån som inte lyfter sig ens när stektermometrar viner i luften)

.

Visst border jag skriva en kokbok!? Va? Var nu inte taskig... Låt mig berätta hela idén. Det finns ju massor av kokböcker det står gör si och gör så, jag skulle lätt kunna skriva en om hur man absolut inte borde göra! Skulle bli en bestseller på noll blankt. Jepp, snart är man miljonär.

Snart ska jag ge mig på att göra eclairbakelser igen, du lär få veta resultatet av detta snart nog ska du se. Men gör mig en tjänst är du gullig, skulle du se en rökpelare på ett ungefär där jag bor, ring brandstationen på en gång, det är lika bra;)

Här ovan: Kocken. Den besatta blicken skyller vi på att jag slickat ur bunken med chokladsmeten.  

 

custom research papers

24 april 2012 19:30

Cakes are the most delicious sweets in the world which also easy to cook by using your recipe.

http://customresearchpapers.ws

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konstig rubrik eller hur, men du kunde inte låta bli att klicka^^ För vissa kommer det kanske som en besvikelse att detta inlägg inte riktigt handlar om just konsten att fylla en bh, för att få en smickrande figur, utan att fylla den av helt andra sk...

Man kan tycka att har man som jag varit både född och uppväxt i samma land så borde man lärt sig ett och annat om kyla.   Men här är tre saker jag liksom aldrig fattat:   Om det är väldigt kyligt ute, ta inte ett pepparmint ice fresch supercool...

    Visst ser hon oskyldig ut? Det tyckte jag med första gången jag tittade. Men innan jag börjar klanka ner på Masa (ett bra namn om man har svårt för att minnas regnumret) så måste jag första säga att hon nästan alltid startar och att hon få...

De må se oskyldiga ut, där de står gröna och medgörliga. Så när jag två dagar för jul gick ut i den mörka skogen, utrustad med ficklampa och såg kände jag mig alldeles lugn till sinnes. Och allt gick väl, jag fann den (inte på grannens tomt om du tro...

Haha, vad det var kul:D Mycket folk, mycket prylar. Jag och LiseLottan var såå duktiga med fikaserveringen.  Oh ja.   Ge inte upp setter, man får ha tålamod med mig:D Jag kan ju kanske försöka med att skriva åtminstone en gång i månaden eller så....